familjenengman

Det har varit bra och överkomligt länge och sen helt plötsligt händer det. Man börjar känns sig svullen i händerna och en dag går inte ringarna på. Det gör ont att greppa den lättaste sak. Värken sprider sig till armbågarna som vid varje böjning ger ifrån sig en svidande värk. Höfterna protesterar mot att böja sig och att ligga på sidan börjar bli svårt. 

Det är inte ofta jag känner mig så nöjd med ett lov som jag gör med detta. Jag har inte jobbat något utan koncentrerat mig på det jag var tvungen att göra, vila och samla krafter inför kommande veckor. 

Idag har varit en fin dag. Började dagen med ett besök hos bästa frisören! Har varit less på längd och utväxt ett tag och kl9 imorse ringde mamma och berättade att frissan hade tid kl10. Så jag hoppade på tåget och ett par timmar senare var jag klar. Lite kortare och en del blondare än sist! 
Under tiden jag var där hade Emil och pojkarna tagit sig in till stan och käkat lunch och det var dags att bege sig till museet. Blev ett lagom långt besök som avslutades med fika på kommendant-huset. 

Lov = möjlighet att träffa kusinerna i Staffanstorp på en vardag då syrran är ledig på tisdagar. 

Vissa helger (och vardagar också såklart) känns allt så bra! 

Titta mamma, jag har ritat en björn till dig! 

Var dags att ha Oscars kalas idag och efter en förmiddag av förberedelser kom mormor och morfar, Christine och Johan, familjen Chaveus och gammelfarmor Hjördis till ett fulldukat bord med massor av goda pålägg till vårt mackfika-deluxe. 

För ganska exakt två år sedan (18.09) fick jag upp en vacker pojke på mitt bröst. Nu är han 2 år. Var tar tiden vägen?

Det är svårt att komma tillbaka när man varit borta så länge. 

Visst de hade varnat för storm men aldrig att jag trodde det skulle bli så här. Strax före klockan två uppgraderades det till klass 3-varning och vi fick sluta jobba tidigare så alla skulle ha en chans att ta sig hem, tågen skulle bli inställda från kl16. Skönt att sluta tidigare men det blev ju inte så mycket tid till att göra sånt jag hade behövt. 

Varje kväll, nä jag överdriver inte, vaknar Oscar mellan en och tre timmar efter han somnat. Oftast helt hysteriskt skrikande och helt otröstlig tills han får dricka otroliga mängder vatten, otroliga för en 20-månaders iaf, och tills han får lägga sig på sin plats i vår säng och att jag lägger mig bredvid. Går jag upp vaknar han direkt. Försöker vi flytta över honom när han somnat får vi börja om med panikskriken igen. 

Emil var med pojkarna på vc idag och precis som vi misstänkte var det inte maginfluensa utan en förkylning i magen, så eftersom de inte smittar får de gå tillbaka till dagis imorgon!! 

Det är nästan omöjligt att få pojkarna stilla på en och samma bild. Oddsen blir lite bättre när Oscar sitter i sin stol iaf =)
Annars fortsätter sjukstugan, 7e dagen idag om man räknar måndagseftermiddagen när det satte igång för Oscar. Någon med superduperimmunförsvar som vill komma hit och leka?? För brist på energi och buslust är det inte här hemma!!

Har inte direkt haft nån ork eller känsla för att skriva här på rätt länge. Såg att det är typ en månad sedan sist och jag har inte ens varit in på bloggen sen dess. En inte längre så sällsynt syn, pojkarna leker bättre och bättre tillsammans. 


Min nya frisyr och hårfärg (och min nya kappa som fö är det absolut dyraste plagget jag köpt)