IOM att det var en söndagskväll jag bestämde mig för att det var nog så har jag valt att ha söndagkväll som vägdag. Känns skönt att börja veckan som ett oskrivet blad.
Veckans resultat då?
-2,5 kg!! Så totalt -5,5 kg!!
Det innebär att jag nådde första delmålet -5kg på 2 veckor!
-5,5 kg till nästa delmål och den gyllene gränsen!
Tack för allt stöd och all peppning ni ger mig! Kärlek till er!
Blev ytterligare en tripp till Burlöv center när Emil kom hem från jobb. Det var "handla för 400:- få 100:- rabatt" på Lindex och Samuel behövde lite vår- och sommarkläder så det var lika bra att passa på nu! Sen hade jag lite bonuskuponger på H&M och Lindex som brände lite i plånboken =)
Resultatet blev ett par trekvartsbyxor, ett par byxor som man kunde vika upp till trekvarts, en t-shirt, en skjorta (bra inför kommande dop och födelsedagar) och ett tre-pack kalsonger! Och allt för ganska exakt 300:-. Ett klipp alltså =)
Det var en glad Samuel som kom med sina kassar sen =)
Nästan varje gång vi är på Burlöv Center brukar Samuel säga att han behöver kissa när vi går förbi toaletterna. Och varje gång det händer ångrar han sig när vi kommer dit utan vill bara spola och tvätta händerna.
Idag när vi gick förbi toaletterna sa han än en gång att han behövde kissa. Och idag gjorde han faktiskt det!!
Snart är det nog dags att gå utan blöja när vi är hemma så han får fortsätta träna på att känna när han behöver kissa!
När båda pojkarna vaknade klockan 6 i morse trodde jag att denna dagen skulle bli hur lång och jobbig som helst. Men icke!
När klockan var nio hade Oscar hunnit sova en sväng, jag och Samuel hade hunnit äta frukost och mysa framför Pippi och vi var redan på väg ut för att handla. Effektiv morgon helt enkelt!
Vid lunch kom pojkarnas mormor och morfar och Anna och Olof hit och fikade. Och för ovanlighetens skull så sov Oscar vidare i sin säng efter att ha somnat av amningen.
Samuel och Olof lekte fint ihop och det är kul att se och höra dom tillsammans!
När de hade åkt hem var det lönlöst att försöka få Samuel att sova - han var lite uppe i varv till han bröt ihop av trötthet och somnade vid tre.
Emil kom hem vid kvart i fem och då hade den förut så mulna och regntunga himlen spruckit upp så medan han fixade med maten satte jag igång och städade på terassen. Dammsög det värsta, torkade av bord och stolar och la på den för säsongen nyinköpta vaxduken. Här skulle det ätas ute för första gången denna säsongen. Oscar halvsatt så glatt i sin vagn och vi njöt hela familjen av värmen och solen.
Efter middagen blev det en långpromenad. Härligt!
Ser fram emot många sådana här kvällar i sommar!
Har en mycket gladare gosse idag och något mer nöjd... Speciellt om han får vara uppe hela tiden!
Jag kommer ihåg för sju år sedan.
Då bodde jag i Borås. Vantrivdes som tusan, tröståt som tusan och en påse dill&gräslökschips från kiosken var mer vanligt förekommande än lagad mat vissa dagar.
Jag kommer ihåg den dagen jag ställde mig på vågen och den visade tresiffrigt och vilken panik jag fick. Lyckades gå ner de få kilona som krävdes för tvåsiffrigt och svor att jag aldrig skulle hamna där igen.
Ärligt?
Jag har inte sett tvåsiffrigt sedan dess. Det är dit jag vill först och främst. Att få se visaren på rätt sida 100-strecket. Att på sikt landa i ett BMI som visar på normalvikt. Jag tror aldrig jag varit där. NÅGONSIN.
Det svåra är bara att försöka visualisera det. Jag har jättesvårt att se den bilden framför mig eftersom jag aldrig varit där.
Men det ska fan gå.
Det är nu efter två veckor ungefär som jag brukar börja bli bekväm och tänka att jag har koll och kontroll.
Bara att inse fakta. Är det något man inte har efter två veckor så är det kontroll.
Man är en bit på vägen att få kontroll men jag är inte där än.
Nu, och förmodligen ett bra tag framöver, MÅSTE jag väga och mäta upp all min mat för annars kommer det gå åt skogen igen. Jag MÅSTE få koll på hur nyttigt/onyttigt saker är.
Jag har ca 7 kg kvar till tvåsiffrigt. Det är 8 veckor kvar till midsommar.
Det är min dröm att vara där då. Det är det jag kobbar mot och hoppas. Och jag är på väg! Och det hjälper mig att skriva här och vara öppen om allt.
Tack för att ni läser!
Tänk om han alltid varit så här glad =)
"Potträningen" går verkligen framåt och flera gånger både igår och idag har Samuel kommit och sagt att han behöver kissa. Inte varje gång det kommer något men nästan =)
Fick även en mysig timme på lekplatsen ihop då Oscar samarbetade med sömnen! Härlig eftermiddag med mina pågar!
Jag får på mig min förlovninsring igen! Alltså märks mina -4,5 kg (bara 0,5 kg kvar till första delmålet!!) nånstans =)
Har suttit och läst lite om utvecklingsfaser hos bebisar IOM att Oscar för tillfället inte riktigt känns som sig själv. Tydligen ska det vara en utvecklingsfas nu kring 12 veckor och då är det tydligen vanligt att bebisen helt ändrar beteende och
- kinkar med maten - check
- kinkar med sömnen - check
- gnällig - check
- vill bara vara i famnen - check
Ja, det är inte direkt vår glada pojke vi har hos oss. Speciellt inte på eftermiddagen/kvällen.
Kan inte komma ihåg att utvecklingsfaserna märktes lika tydligt på Samuel. Han var alltid en så lugn och nöjd bebis. Eller spelar minnet mig ett spratt?
Ett sätt som utvecklingen märks är att han inte alls är nöjd med att ligga i vagnen, så testade idag och vek ihop filten och la i huvudändan så han kom upp lite. Och oj, vad mycket gladare han blev i vagnen! Trodde nästan att det var slut på alla mina långpromenader med vagnen.
Nu får vi bara se hur natten blir. Om det funkar att ligga på sidan även inatt.
Han är inte lätt att göra nöjd just nu.
Tur att han är så söt ändå =)
De hade städdag på dagis idag och (precis som kusin Olof) kom Samuel hem med en fin tatuering på handen. Väldigt glad för sin tatuering är han!
Fick även med en lapp hem att fylla i inför utvecklingssamtalet. Lite om hur han trivs och hur vi tycker det känns att lämna honom där och om det är något särskilt vi vill ta upp.
Men vi älskar verkligen Samuels dagis och det gör han med och vi känner oss verkligen trygga med att lämna honom där. Det enda som bekymrar mig är att Samuel ibland (ofta vissa perioder) kommer hem och säger att ett barn i gruppen slår honom. Vet att de jobbar med det på dagis men det känns ju ändå inte kul. Får se hur de tycker vi kan hjälpa till att stärka Samuel i det hemma!
Oscar har kinkat jättemycket med sömnen på senaste tiden, haft svårt att komma till ro och varit jätteorolig. Enda gångerna han varit nöjd i vagnen har varit på förmiddagens långpromenad. Och ju fler dagar som gått desto kinkigare har han blivit eftersom han inte sovit ordentligt.
Satte mig och googlade på utvecklingsfaser igår, och jo det ska infalla en sådan ungefär nu, men jag tyckte ändå inte riktigt att det stämde.
Så helt plötsligt, efter nån timme sittandes med honom mage mot mage, liggandes, slog det mig. Han vill inte ligga på rygg, han vill ligga på sidan! Det har ju så jag höll honom när han lyckades komma till ro och somna.
Så jag la honom på sidan i sängen, och pang, han somnade!
Som sagt, så enkelt men ändå så svårt!
Jag funderar mycket kring det där med mat och det jag tänkt mycket på är belöningar.
Jag har i mitt matmissbruk resonerat, precis som många andra, att när man lyckats med något så kan man belöna sig med mat.
"Jag fixade den där jobbiga lektionen alltså är jag värd det där chokladet. "
Men lika ofta var det en tröst.
"Jag fixade inte den där jobbiga lektionen alltså är jag värd det där chokladet. "
Det är det jag försöker förändra.
Detsamma när man ska unna sig något. Det handlar alltid om mat. I alla fall för min del, vet inte hur det ser ut för er andra. Jag har unnat mig alldeles för många fikor på Espresso House till exempel. Bestämde mig för att kolla upp hur många kcal det är i en Mocca Frapino (favorit drickan när jag ska unna mig något där) och resultatet var över 400 kcal. Jag förstår ju var alla kilona kommer ifrån. Allt jag känt att jag kunnat unna mig.
Men sakta men säkert ska det tänket bort.
Måndagen var jobbig för mig, det har jag redan skrivit om här innan. Och som jag skrev då så var det typexempel på en dag då jag i vanliga fall hade länsat både skafferi och kylskåp och/eller bett Emil handla hem något skit på kvällen.
Det jag gjorde i stället var att lämna över Oscar till Emil och gick på en kvällspromenad. För DET var jag värd.
Det är det tänket jag behöver ha!
Och jag har tänkt på vilka belöningar jag vill ha under min viktresa och vad jag vill unna mig nu.
Första steget är -5kg (vilket jag snart når). Då är belöningen en bok av en av mina favoritförfattare!
Andra steget är -11kg. Då är belöningen en phalaenopsis.
Tredje steget är -15kg och då lär jag behöva ett par nya jeans!
Längre än så vill jag inte tänka nu utan jag börjar tänka längre när jag nått andra belöningen!
Under tiden tänker jag unna mig Kents två senaste skivor.
För det är jag värd!
Trots att det var en dålig dag igår så överlevde jag utan att överskrida mina kalorier! Drack nog lite dåligt bara. Ska bli bättre på att dricka tillräckligt med vatten!
En sak som var jobbig igår var att magen var alldeles uppblåst. Jobbigt till tusen då det till och med gjorde ont att sitta. Men en kvällspromenad löste det och idag känner jag ingenting av min uppblåsthet. Skönt!
Blir nog ingen långpromenad idag eftersom det är riktigt höstruskväder ute. Kallt, blåsigt och regnigt. Men promenad till Burlöv center blir det nu iaf.
Ha en bra dag!
Har märkt på statistiken att det är många som är inne och läser på bloggen. Vad kul att det är som vill följa mig både i min viktresa och i vardagslivet med mina pojkar!
Så välkomna!
Vet inte vad det är med mig idag. Känner mig superhungrig hela tiden. Blir att vakta kalorierna och sen hålla mig sysselsatt på eftermiddagen. Iofs har jag rätt mycket att äta upp om vi ser till kaloriintag idag men jag brukar försöka undvika att äta upp det jag har motionerat bort. Känns lite fel om jag först promenerat bort 300 kcal och att jag sen ska äta upp dem.
Kan ju iofs bero på att jag varit vaken sen 5.
Men det blir en prövning för mig.
Vanligtvis när jag känner så här brukar det sluta med att jag går och småäter i princip vad som helst ur skafferiet/kylen hela dagen och DET ska jag inte göra. Det handlar om att bryta gamla vanor och skapa nya.
Eller hur!
Det här kommer bli en lååång dag!
Hoppas Oscar samarbetar med sömnen så jag iaf får vila lite efter långpromenaden.
Varit fullt upp idag med mina pågar!
Dagen börjades på biblioteket. Samuel älskar verkligen att gå dit och titta bland alla böcker och få låna med sig två hem! Dagens klipp blev en bok med fräcka bilar och en Charlie och Lola-bok.
När vi kom till bibblan, sisådär 10 min innan de öppnade, märkte jag att samuels jacka gått sönder i blixtlåset. Så efter en timme på bibblan begav vi oss till Burlöv center. Som tur var hade de en likadan i hans storlek och vi fick reklamera utan kvitto. Tur det!
Hem en sväng för lunch och sen ut till lekplatsen med Sara, Maya och Noah.
Sen hem för att laga mat och till Samuels stora glädje kom grannen förbi så han fick vara ute med henne.
Efter middagen, som för övrigt var väldigt god, spårade allt ur.
Samuel var jättetrött och gnällde och grät för allt.
Oscar var både trött, hungrig och hade förmodligen lite ont i magen och skrek för allt.
Konstant under två timmar.
GAH!!!
När Emil väl kom hem strax efter åtta lämnade jag gladeligen över Oscar till honom och gav mig ut på en väldigt rensande kvällspromenad. 30 min i raskt tempo med Kent i lurarna. Dagen kunde inte ha avslutats bättre!
Nu har jag sötaste Oscar i famnen som sover så gott och snart är det läggdags.
Vill bara tacka för all peppning jag fått denna veckan, den hjälper enormt och den betyder så mycket!
Vilken start! Enligt min våg här hemma är det minus 3 kg på en vecka! Säkerligen är det mest vätska men ändå! 3 kg är ändå 3 kg!
Bara 2 kg från första delmålet och min första belöning, Elisabeth George's senaste bok på storpocket. Man kan ju alltid hoppas att det bara dröjer en vecka till men jag räknar med 2.
I vilket fall som helst så lägger jag mig som en lite smått lyckligare människa jämfört med förra veckan!
Oscar har jättetorr hårbotten och nätterna tillbringas till stor del med att klösa sönder sig själv i sömnen.
Vår Bvc-sköterska tipsade om att smörja in med rapsolja inför natten och det tog bort det värsta av skorven men han är fortfarande väldigt torr och vi känner väl inte riktigt att oljan hjälper så som vi önskat.
Så synd om honom där han ligger och försöker klösa sig. Måste ju göra ont.
Så har ni några tips får ni gärna dela med er!!
Underbara gullungen min!
Dag 6 idag utan kakor, godis eller dylikt.
Kanske inte så mycket för en vanlig Svensson men för mig är det enormt! Det värsta sockersuget börjar släppa och jag känner mig mindre svullen i kroppen. Det känns som att min diet redan har börjat ge resultat men det kan mycket väl vara så att det bara sitter i huvudet. Men det är okej. Det gör ju att man orkar kämpa vidare!
Det som gör mig extra stolt idag var att vi var på dop idag. Jaha, tänker ni kanske. Vad är det för speciellt med det? Jo, det enda som serverades var kakor och tårta. Däribland min favorit - kärleksmums - och en av mina stora akilleshälar - kanelsnäckor. Och vad gjorde jag då? Jo, jag hade med mig fruktsallad!! Väldigt gott det med =)
Sen har det blivit mycket promenerande med och strålande solsken.
Så jag är väldigt nöjd med min lördag!!
Vaknade till en mycket bättre dag idag än vad jag gjorde igår.
Avslutade gårdagen som en cykeltur i motvind och fick huvudet lite urblåst. Så idag vaknade jag med nya krafter och ny energi!
Samuel har kort dag på dagis idag och efter jag lämnade honom i morse tog jag med Oscar på långpromenad. Väldigt skönt väder och med kent i lurarna går allt som en dans!
Om en timme är det dags att hämta Samuel. Sen lunch!
Glad fredag!
Först och främst. Det förra inlägget skulle inte publicerats. Var lite för snabb i fingrarna =)
Okej.
Samuel har sen ett tag tillbaka varit rädd för olika saker som låter högt och mycket. En av dessa saker har varit glassbilen. Vi har pratat och pratar om att glassbilen är snäll och kommer med glass men han har inte riktigt velat lyssna på det.
Så igår var det då dags att träffa glassbilen. Vi gick ut i god tid eftersom ingen vet när den exakt kommer. Och det gick bra. Vi sa hej till glassbilen och köpte en låda glasspinnar. När vi sen gick hem sa han själv att glassbilen inte var farlig. Dock så sa han fortfarande i morse att han var rädd för glassbilen.
Får väl se vad som händer i framtiden och när kallelsen till barnpsykologen kommer så vi får hjälp med hans rädslor.
Tills dess har han iaf en låda glass att njuta av =)
Idag fyller världens finaste Sixten ett år!!
Grattis gullunge!!
Vissa dagar blir bara helt fel av ungen speciell anledning alls.
Idag är en sådan dag.
Jag känner mig allt annat än på topp.
Allting irriterar mig och gör mig trött och ledsen. Helst av allt vill jag begrava mig under mitt täcke och inte komma fram igen.
Men det går inte.
Emil jobbar kväll. Känns som att han alltid gör det även om det inte är så. Och det gör även att mitt dåliga humör (och samvete) går ut över honom när det blir för mycket.
Allting hopar sig här hemma och det känns inte som att jag varken hinner eller hänger med.
Just nu sover båda pojkarna, men då Oscar redan sovit 1.5 timme så lär han nog vakna snart. Alltså är det ingen idé att ens försöka sova en stund.
***********
Är det sockerabstinensen som ger sig till känna så här? Som gör att jag känner att jag inte orkar?
I vilket fall som helst så gör detta att jag känner mig som världens sämsta mamma... och fru.
*************
Vill bara känna mig pigg och som att jag orkar med vardagen. För idag gör jag inte det.
Blev en lång dag idag för Samuel. Vaknade 6.20 sen dagis och efter det lite lekplatshäng innan vi till sist åkte in till stan för att träffa moster Christine, Antonio och katten Zelda.
Hoppas han får sova gott nu!
Det går framåt, det gör det. Men det finns där ändå, ständigt malande. Och varje gång jag varit till affären dessa tre dagar har jag varit mäkta stolt över att jag lyckats motstå det! För tro inte att det är lätt. Långt ifrån. Men det ska gå!
Dagen började annars med en skön långpromenad på 70 min efter jag lämnat Samuel och varit hemma och ammat Oscar som blev panikhungrig när vi var iväg till dagis.
När jag sen kom hem igen låt kalorinivån för dagen högre än vad jag får äta normalt. Alltså brände jag en hel del på min promenad. Skönt! Har fortfarande ca 500 kcal kvar att äta idag. Har lyckats pricka in lågkalorirätter hela dagen och ändå har jag inte varit överdrivet hungrig!
Att kunna äta en måltid, bli sådär lagom mätt och inte känna sig helt uppblåst efteråt är underbart. Ska hålla fast den känslan nu!
Efter Oscars magknip igårkväll var nog beredda på en lite tuff natt. Men icke!
Vid halv fyra vaknade Oscar till och ville ha nappen och somnade sen om direkt och sov till kvart i sju!
Tjugo över sex, dvs 10 min innan klockan skulle ringa, vaknar Samuel och kommer in till oss! Stora pojken har sovit hela natten i sin egen säng!!
Tyvärr så vaknade jag sådär en gång i halvtimmen efter jag gett nappen till Oscar. Väntade bara på att han skulle vakna och vilja äta. Tji fick jag.
Nåja, man kan inte få allt här i världen =)
Okej, höll på att glömma det. Men här kommer dagens siffror!
Vikt: 5255 g - ligger rätt på medelviktskurvan.
Längd: 62 cm - ligger en kurva över medelkurvan.
Så inte konstigt vi tycker han blivit lång, vuxit 2 cm på 3 veckor!
Stor pojke <3
Sen i fredags har Oscar strulat en hel del med amningen. Han har visat tecken på att han är hungrig men bara gallskrikit när jag lagt honom vid bröstet. Och eftersom vi som sagt tidigare ska ge tillägg så har han fått flaskan då i stället och sen har han blivit nöjd.
Tills ikväll...
Han visade tecken på hunger. Skrek när jag la honom vid bröstet. Fick flaskan. Fortsatte skrika. Fick lite till IOM att det är svårt att beräkna mängden första omgången. Fortsatte skrika. Bytte blöja. Fortsatte skrika.
När han hade gallskrikit i en timme fyller han en blöja. Fortsatte skrika. En stund senare kommer världens rap. Fortsatte skrika. Då kom jag på att vi faktiskt har pysventiler hemma. Hämtade en sådan och då ni... Ut kom resten av gaserna och mer bajs. DÅ fick vi en lugn och nöjd gosse!
Så nu misstänker vi ju att det inte alls har varit fel på min amningsförmåga utan att han har haft ont i magen. Så nu börjar vi med magdropparna igen och hoppas det löser sig!
Nu sover han iaf djupt på min arm. Hoppas han får fortsätta göra det ett par timmar nu. Fast i sin säng då alltså.
Fick sms (okej whatsapp om man ska vara petig) från min kära mor i morse där hon undrade om vi skulle ta en sallad på stan på eftermiddagen idag.
Yes! tänkte jag. Man behöver inte gå på espresso house och ta värsta kaloririka mackan och latten alltid.
Så sagt och gjort. Efter Bvc-besöket (som kommer få egen uppdatering sen) tog jag och Oscar bussen till stan.
Väl där hamnade vi på Redfellas. Aldrig varit där förr, men det kommer definitivt bli fler besök!
Åt en sallad som hette "The C.A.B." med kyckling, bacon, avokado, matvete, cashewnötter, några bönor som lät som edamer, grönsallad och basilika-dressing. Otroligt god till priset av 59 kr. Inte så farligt dyrt. Det var däremot cola lighten jag drack. 29 spänn! Det kommer jag aldrig mer köpa!
Det svåra är bara att beräkna kalorionnehållet i den. Men hade 900 kcal kvar innan för dagen så det kommer finnas kvar för en kvällsmacka och en kopp te ändå!
Tack för idag mamma!
Vissa nätter/dagar har man verkligen tur!
Samuel slocknade i soffan igår strax efter sju när vi tittade på pingvinerna.
Oscar slocknade vid halv tio efter rätt mycket ersättning. Han har börjat vägra amning ibland och jag känner att då är det bättre att han får flaskan direkt eftersom han ändå ska ha tillägg om dagarna. Det är ju ändå bara 2-3 gånger på ett dygn som han får det.
Nåja, det var ett litet sidospår.
Jag och Emil sov innan klockan hunnit slå tio.
Oscar vaknade kl4 och ville ha mat så jag fick många timmar sömn.
Lagom till att Oscar somnat om kommer Samuel in och somnade faktiskt om med en gång.
Halv åtta väckte Samuel mig - Oscar sov fortfarande!
Satte på barnkanalen till Samuel och fick lägga mig och morgna mig lite.
Halv nio vaknar Oscar!
Vilken sovmorgon mina pojkar gav mig!
Över 50 sidvisningar idag. Undrar vem som varit inne och läst! Första gången det är så många iaf =)
Det första jag gjorde i morse efter att ha lämnat Samuel var att bege mig till Burlöv Center och Coop Forum. Dels så var det lite mat som skulle inhandlas och dels så behövde jag en ny köksvåg. Hittade en inte alltför dyr som nu står framme på diskbänken.
Laddade även hem shape up-appen igår så nu ska allt jag äter vägas och bokföras! Ska ligga på 1674 kcal för att gå ner 1 kg i månaden. Lägger på lite IOM att jag ammar. Så mitt mål är att hamna runt 1700 kcal dagen.
Men ska inte stressa eller bli nedslagen om inget händer direkt. Det ska få ta den tiden det behöver. Inte ge upp!
Och tack för peppningarna. De värmde!
Nu ska jag ta och äta upp mina sista 300 kcal för dagen och se ifall lill-trollet min famn vill ha mer att äta!
Det går bättre och bättre att ha Oscar på mage nu och han kan ligga ett par minuter innan han börjar protestera. Så det går framåt.
Tyvärr har han åkt på sin första förkylning nu så ingenting är roligt så länge. Kanske därför han sovit ännu sämre än normalt de senaste dagarna. Att han inte mått tiptop. Snörvlar gör han iaf men fick lite koksaltlösning insprutat i näsan innan så nu är det nog lite lättare att andas genom näsan.
Stackare!
Så. Här kommer den. Min sk "bekännelse" eller vad jag ska säga.
Mat.
Jag har, och har nog alltid haft, ett sjukt förhållande till mat. Men jag har fått nog. För mina älskade pojkars skull måste jag få ett slut på detta.
Jag äter för att jag mår dåligt. Jag mår dåligt för att jag äter. En enda gigantisk ond cirkel som jag måste försöka komma ur.
Ett sockerberoende som är fruktansvärt och som ger mig sån ångest varje gång jag känner av det och varje gång jag ger efter och köper den där chokladkakan eller tar den där bullen i frysen och mickrar innan jag snabbt kränger den.
För det handlar inte om något jag njuter av. Min mamma har alltid sagt att hon har njutit sig till sina kilon. Jag har inte det. Kanske för den minuten jag åt men aldrig att njutningen suttit kvar.
Och så vitt jag kan komma ihåg har det alltid varit så.
MEN NU RÄCKER DET!!!
Ge mig stöttning och pepp. Hjälp mig hjälpa mig själv. Kom inte med fördömande kommentarer de dagar jag halkar tillbaka utan hjälp mig in på rätt spår igen. Det är det enda jag vill ha. Stöttning.
Dags att sluta ljuga för mig själv.
Så här är det. Och så här ser jag ut.
Samuel bara växer och växer och har blivit så stor sedan Oscar kom.
Han pratar jättemycket och fler och fler ord faller på plats!
Under påsken började han gå på pottan, inte så många gånger hittills men det är på gång i alla fall.
Han har slutat sova på dagen nu. Femte dagen idag och det går bra! Han tvärslocknar vid kvart i sju ungefär och har vaknat vid sex-tiden. Inte min favorittid kanske men ändå =) inatt sov han till och med hela natten i sin egen säng! Yey!
Han hjälper gärna till med olika saker här hemma och har börjat trotsa mindre!
Men det som gör mig mest stolt är så väl han tar hand om sin lillebror och är så glad för honom!
Jag, okej vi, har fått så otroligt fina pojkar!
https://cdn2.cdnme.se/cdn/6-1/2495446/images/2012/pic_198103046.jpg" class="image">
https://cdn1.cdnme.se/cdn/6-1/2495446/images/2012/pic_198103054.jpg" class="image">
Det känns som att Oscar växer och blir större för varje dag som går och tiden bara springer iväg. Imorgon blir han två månader, det känns som igår han föddes!
Mitt genombakande av födelsedagsmuffinsboken går framåt och dagens projekt var då alltså ingefära- och chilimuffins med chokladfrosting. Emil önskade dem när han tittade igenom boken. De gjordes med en vaniljmuffins-bas, syltad och mixad ingefära och röd hackad chili.
Omdöme då. I den jag smakade fanns ingen chilibit men ingefära-smaken gifte sig väldigt väl med chokladen. Väldigt mäktig muffins där det räckte med en och där jag inte kände att jag behövde ta en till.
