Om du vet med dig att du får ont i benen av att gå i skor med helt platt sula - Gör inte det då, speciellt inte en sträcka som är på ca 35 min dit och lika lång tid hem...
Även fast mina nya gröna och rosa ballerina-skor är hur fina som helst så får de nog användas väldigt korta sträckor i framtiden, och deffenitivt inte springa och jaga en 2,5-åring i dom.
Helvete vad ont jag har i mitt ena knä nu!
Även om jag älskar värmen så är den här på gott och ont.
Sen vi gick in vid fyra så har Oscar skrikit större delen av tiden till han slocknade vid kvart i sju. Han har jättesvårt att komma till ro i värmen och blir till slut så övertrött att han inte orkar mer än att skrika.
Under tiden Oscar skrek skulle jag försöka fixa middag och prata med Samuel som under hela tiden Oscar skrek lyckades både rita sina ben fulla med gula streck, hitta sololjan och kleta in en stor del av det som är kvar på mattan, soffan, kinden och håret, ramla och slå sig, skrika, försöka slå in dörren till toaletten där jag ville sitta i fred för en gångs skull.
Disken står fortfarande på bordet.
Jag har fortfarande ungefär 4 laddningar tvätt att ta hand om.
Oscar har somnat, Samuel tittar på pingvinerna och jag längtar efter att Emil kommer hem så jag kan släppa allt en liten stund.
Jag är liksom liiite trött...
Efter Samuel blivit hämtad på dagis idag gick vi hem till trädgården. Mellanmål på filten och sen badande i poolen! Det är underbart med sådana här dagar!
Trots att det inte ens är tre veckor sen vi senast var på Bvc så hade vi en ny tid idag. Oscar hade ju gått upp lite dåligt sist (300 g på en månad) men nu hade det satt fart! 490 g sen sist och 1,5 cm på längden! Så nu väger han 6040 g och är 65 lång, vilket är en kurva under på vikten och en kurva över på längden Han får ha stlk 68 pga längden, men det är alldeles för stort runt om.
Min stora fina gosse!
-1,5 kg denna veckan blev det ändå!
Det ger -9,5 kg sen starten för 6 veckor sen! -7 cm i midjan!
Hurra för mig!
... och efter dålig motivation kommer nya krafter!
Har kommit på rätt spår igen. Äter bra och rör på mig. Jag vet inte riktigt vad vågen kommer visa denna veckan efter att jag svullat muffins måndag-tisdag men det bör inte vara plus iaf!
Igår gjorde jag något jag nog inte gjort på minst 15 år. Jag joggade! Visst har jag testat men igår fixade jag 5 min i sträck och bara korta promenadpauser! Det känns bra!
Var länge sedan jag la upp bild på hur det går men nu kommer det. Första bilden är den första jag tog för sex veckor sedan. Andra bilden tog jag i morse. Visst syns det? Eller är jag hemmablind?
Oscar visar hur duktig han är på magläge och Samuel visar än en gång hur man ser ut när man är söt!
Hela förra veckan samt måndag-tisdag denna veckan har det inte gjort annat än sugit i godis- och kaknerven. Idag, efter att igår ha slängt de sista muffinsen, ingenting! Det lockar inte mig det minsta när jag går igenom varken kak- eller godisavdelningarna i affären men det går inte att ha det hemma. Varför är det så?
Det har väl varit så djupt inrutat i mig att när jag går hemma och har det lite tråkigt så äter jag. Vad som helst, men helst sött.
Det känns mycket bättre idag, och som sagt, suget finns där inte ens idag!
Har till och med lyckats komma ut på promenad, och med 16 kg extravikt i form av Samuel på ståbrädan går det inte fort. Men det går!
Heja mig!
Var på Samuels första utvecklingssamtal idag och det var ett enda stort nöje!
Han är snäll, väldigt social, leker med alla och är omtyckt av alla! Han utvecklas mycket med språket och de är imponerade av att han är så duktig på färger och lägga pussel! Ska själv ta tillfället i akt att göra sånt med honom, bra sätt att få kvalitetstid!
Min älskade goa kille, mammas stolthet och världens finaste storebror!!
Har ju sagt och lovat mig själv att jag ska vara ärlig så här kommer det...
Jag fixar inte att ha sötsaker hemma. Jag gör verkligen inte det. Lyckades kränga ett par muffins innan och mår så illa nu. Det var inte ens gott.
Och jag mår illa av tanken på att jag åt och på att jag kan sabba det jag jobbat för.
Fy fan för mig själv just nu.
Ska försöka jobba bort illamåendet och ångesten genom att sätta mig på motionscykeln en stund nu iaf. Kan ju hända att jag mår bättre sen iaf...
Måste komma igång igen. Inte sabba för mig själv för jag förtjänar att må bra. Resten av veckan ska fanimej gå bra!
Idag var sötaste Oscars dopdag! Härligt väder, härliga människor och härliga kakor!
Tog inga foton själv, så ni som fotade får gärna maila bilder till oss!
Skriver mer imorgon när jag är pigg och glad!
Efter en vecka med dålig disciplin, inte så många promenader som jag önskat och lite mer kakor än jag önskar så är jag väldigt tacksam över att vågen visade +-0.
Nu är huset tömt på kakor och det är nya friska tag imorgon. Det ser jag fram emot!
Lite livstecken.
Det är fullt upp med dopförberedelser, besök av svärföräldrar, svägerska och svåger.
Vi mår bra. Motionen gått åt skogen. Äta rätt går åt skogen, men fr.o.m. imorgon inga fler kakor i huset.
Ser fram emot Oscars dop!
Nu lite kaffe och sen beddibaj!
Känslan man får när ens barn för första gången kommer, lägger huvudet i knäet och säger "jag älskar dig mamma" är ovärderlig!
Älskade gullungen min!
Nu är både jag och Samuel nyklippta!
Samuel var så duktig hos frisören, hela morgonen pratade han om att vi skulle till Monika och klippa oss! Han satt så koncentrerad i stolen och rörde inte en min!
Min älskade stora gosse!
För er som läser och kanske inte känner oss eller har läst hela tiden sen Oscar föddes så kommer det lite bakgrund först.
När Oscar var tre veckor hade han börjat tappa vikt och var då under födelsevikten igen. Jag hade då ammat med amningsnapp, dels pga att jag fått sår och fruktansvärt ont och dels pga att han hade fått svinkoppor och jag ville undvika att bli smittad.
Vi började då tilläggsmata ett par gånger om dygnet.
Han började gå upp i vikt igen och det var bra.
En bra följd av tilläggsmatningen var att han inte ville amma med amningsnapp längre och min mjölk började rinna till. Vi kunde minska på tillägget för han var nöjd med amningen. Det kändes underbart IOM att jag inte fick det att funka med Samuel. De flesta dagar fick han bara en flaska på kvällen så han skulle hålla sig lite längre på natten och kombinera amning och flaska var inga problem.
Så kom fredagen förra veckan, dags för vägning och han hade bara gått upp 300g på en månad. Inte så bra.
Jag förstod egentligen inte varför för han har ju varit nöjd med amningen. Men okej, dags att öka ersättningen igen. Och sen dess har han strulat och igår och idag har varit värst. När han varit hungrig och jag lagt honom vid bröstet har han bara skrikit. Spänner sig och vill verkligen inte amma. Några gånger har jag lyckats få honom att göra det, men många gånger bara skriker han och blir helt överlycklig när han får flaskan.
Jag vill ju amma, men vad ska jag göra?
Jag mådde jättedåligt när Samuel var en månad gammal och amningen som över en natt slutade fungera.
Samtidigt vet jag att huvudsaken är att han blir mätt.
Hur mycket ska jag kämpa? För det känns ju inte som att jag gör vad som är bäst för Oscar när han bara skriker och skriker när det är dags att amma. Och han har ett tag varit så orolig i kroppen när det varit dags att amma. Slänger med huvudet, spänner sig, slår och fäktar med armarna.
Suck
Vet inte alls hur jag ska göra.
Nu har vi precis haft ett sånt här tillfälle och nu hoppas jag att både han och jag får sova lite.
Ge mig lite tankar och funderingar. Hur hade/har ni gjort?
Sötnos!
Det var ett tag sen nu känns det som, men idag blev det mellis och lekplatshäng igen efter dagis. Oscar samarbetade och sov, tyvärr så blåste det riktigt snålt så vi var bara ute ca en timme.
På vägen hem träffade vi Kristina, grannfrun som Samuel är så förtjust i, så han stannade ute och hjälpte henne att vattna! Guld värt tycker han!
Fick tagit några få bilder trots att han inte vill fotas just nu.
Efter middagen hann vi med lite lek och bus på rummet med!
Började dagen med en lång promenad till Burlöv center. 70 min och 5,7 km. Härligt! Har saknat mina morgonpromenader!
Nu rusar vi vidare mot tvåsiffrigt!
Behövde lite uppmuntran såhär på morgonkvisten så kör veckans viktuppdatering redan nu.
-1,5 kg = totalt -8 kg på 4 veckor!
Nu ska jag baka och inte provsmaka något...
För många år sen fick jag ett regnställ av mamma som hade blivit för stort för henne. Byxorna har aldrig passat och jackan har alltid varit trång över rumpan.
Nu?
Byxorna passar, fick till och med dra åt dragskon, och jackan är inte längre trång över rumpan - däremot jättestor upptill.
Sånt är skönt att märka när motivationen är på botten. Man får ett liter lyft!
Nu är det dags för middag. Cevapcici utan bröd men med massa sallad, ajvar, ost och kött!
Gah. Har svårt att hålla fokus just nu.
Vet inte om det beror på att jag mest suttit inne med Samuel denna veckan och inte kunnat komma ut på mina morgonpromenader eller vad.
Försöker hålla på mina kalorier men känner mig bara hungrig och sugen på saker hela tiden. Och på söndag måste jag börja baka inför Oscars dop nästa söndag.
Känner mig lite nedslagen nu trots att vågen fortsätter peka neråt.
Blä känner jag...
När Samuel blir lite varm och svettig får han så underbara lockar i sitt hår.
Nästan så jag blir lite tveksam till att klippa det nästa vecka!
Har varit på både 2,5-årskontroll och 3-månadersvaccination idag.
Vi tar Samuel först.
16.3 kg och 93.3 cm.
Han klarade alla "test" galant och hon var imponerad av hans språk och hans förståelse.
Blev väldigt stolt!
Oscar då.
63,5 cm, dvs exakt lika lång som Samuel var vid 3 månader.
5.550 g, nästan 1 kg lättare än Samuel vid 3 månader.
Han har dock gått upp för lite i vikt. Bara ökat 300 g på en månad så vi måste börja ge mer tillägg. Nu får han oftast bara 1 el 2 flaskor varje dygn för han har varit nöjd med amningen så jag har ju trott att den börjat komma igång bättre.
Fick ny tid för Oscar 28 maj så får vi hoppas han gått upp mer i vikt då!
Man får nog börja vara lite försiktig med vad man säger i fortsättningen. Inte så att vi går och svär och använder fula ord dagarna igenom men ibland slipper det ut ord och fraser som man kanske inte vill att ens 2,5-åring ska kunna.
För han snappar upp ALLT!
Imorse vid frukosten så ville han inte ha mer. Nästan hela mackan var kvar (som vanligt) och Emil skulle fråga en sista gång om han inte skulle ha mer. Svaret blev:
"Det är bra."
Så de artiga fraserna har han lärt sig iaf =)
Nu är Samuel tillbaka på dagis och alla barnen kom springande för att säga hej! Och Samuel var så glad att vara tillbaka! Så otroligt skönt att kunna lämna honom och veta att han trivs så bra och är omtyckt av de andra barnen!
Idag blev det en spontantripp in till Malmö. Mamma hade lite tid att slå ihjäl efter hon slutat jobba och hon sen skulle ta tåget till Kävlinge. Så jag tog med mig pojkarna och åkte in.
Passade på att komma lite tidigare och träffa lite kollegor och visa upp pojkarna!
Hela bussresan in till stan pratade Samuel oavbrutet. Hans språk har verkligen utvecklats massor och det blir fler och fler ord, och fler och fler ord börjar uttalas rätt! Härligt att få vara med om en sån resa i utvecklingen som barn gör!
Imorgon är det dags för dagis igen! Tror Samuel längtar!
Inte mycket promenerande eller liknande de senaste dagarna. Däremot mycket tittande på Pippi och lekande på Samuels rum. Sen har jag inte känt mig riktigt okej i kroppen heller så vilan har nog varit välbehövlig för mig med.
Har dock varit noga med att hålla koll på kalorierna så vågen bör peka neråt på söndag ändå.
Hoppas jag!
https://cdn1.cdnme.se/cdn/6-1/2495446/images/2012/pic_201924160.jpg" class="image">
Samuel mår mycket bättre nu och hade det inte varit för att han fortfarande smittar så hade dagarna kunnat vara som vanligt.
Ja, och förutom det faktum att vi måste ägna oss åt mindre trevliga tillfällen 3 gånger om dagen då vi ska få i honom penicillinet. Jag får hålla fast honom medan Emil får bända upp munnen och långsamt spruta ner medicinen i halsen på honom.
Varför kan de inte göra det i form av stolpiller... Eller iaf så att det smakar gott... Tror många barn och föräldrar hade varit tacksamma då!
Idag var det dags för demonstration för högre löner för lärare. Vi skulle gå från Gustav Adolfs torg till stadshuset för att lämna in underskrifter. Enligt tidningen deltog ca 150 pers i tåget som lämnade in strax under 2000 namnunderskrifter.
Oscar var med och sov i vagnen större delen av tiden. Vaknade i slutet och fick komma upp i famnen och blev jätteglad av alla applåderna!
Det ska börjas med demonstrerandet i tid!
(Fö, jackan Oscar har på sig fick Samuel när han var ca 5 månader. Den är perfekt i längden men för stor i omfång på Oscar. Ska bli väldigt intressant att få ny vikt och längd på fredag!)
Blev ett besök hos läkaren ändå idag och Samuel har halsfluss! Så nu är det kåvepenin som gäller i 10 dagar och de två första doserna har jag lyckats tvinga i honom idag. Hoppas han blir lite mer välvilligt inställd till den innan 10-dagarskuren går mot sitt slut!
Idag är fjärde dagen med trött och hängig Samuel som inte vill äta. Ingen feber sen i fredags men att något inte står rätt till är rätt klart. Varken yoghurt, välling eller pärondricka har gått ner och det är favoriterna i vanliga fall.
Emil ringde 1177 i morse eftersom Samuel inte kissar så mycket längre heller men de tyckte att vi skulle fortsätta avvakta en dag till. Bara fortsätta vara vaksamma på att han kissade något och om han bajsat. De tyckte även att vi skulle ge honom Alvedon för det kanske hjälper om han har ont nånstans.
Han fick Alvedon för lite drygt en timme sen och åt faktiskt en macka och drack en pärondricka då.
Får se hur resten av dagen blir. Måste iväg till Apoteket och köpa mer Alvedon. Han har blivit tyngre sen vi köpte sist.
Annars kommer väl denna dagen spenderas som de föregående tre gjorts. Sittandes/liggandes i soffan tittandes på Pippi-boxen!
Trots restaurangbesök, firande av Emils körkort och firande av Christines födelsedag (inkl rabarberpaj) så visade vågen på -1 kg. Jag gör alltså något rätt!
Totalt -6,5 kg på 3 veckor nu. Räknar med att nå en platå snart.
Nu är det hårdkörning utan några som helst utsvävningar i två veckor, dvs till när Oscar döps. Blir en utmaning med tanke på alla kakor som kommer finnas här hemma! Men det fixar jag!
Emil och grannen har varit ute och byggt plank större delen av dagen. Inte riktigt klart + att det ska målas! Efter det ska jorden luckras upp, det ska läggas ny jord och sås gräs. Sen lite fina blommor i krukor längs planket.
Som sagt, jag kommer närmre och närmre min vision!!
Måste ha varit utmattande att åka bil och vara hos mormor och morfar igår för Oscar har sovit massor idag!
Sötnöt!
Fick 500 kr av mamma o pappa när jag fyllde år till kläder. Handlade ett par jeans, men de resterande 200 kr har legat kvar i kuvertet och väntat.
Ikväll fick jag satt sprätt på 100 av dem =)
Hittade en jättesöt jeansomlottblus på Lindex som kostat 399 innan och nu 100. Och för en gångs skull kände jag mig inte helt missnöjd när jag tittade mig själv i spegeln. Det börjar hända saker!
https://cdn2.cdnme.se/cdn/6-1/2495446/images/2012/pic_201219572.jpg" class="image">
Eftersom Samuel inte är riktigt kry blev det ingen morgonpromenad efter dagislämningen.
Och eftersom jag har sjuk träningsvärk i baksida lår efter trädgårdsarbetet igår orkade jag inte gå ut på promenad då jag inte kunde komma upp i det tempot jag önskade.
Däremot blev det en cykeltur! Vi har ganska exakt 1 km till Burlöv center närmsta hållet. Min cykeltur dit var på 7,6 km! Inte illa att komma upp till den distansen i lilla Arlöv!
Hade världens huvudvärk innan jag gav mig ut och den lättade faktiskt något. Börjar bli beroende av min dagliga motion. DET är härligt!
Har inte varit en pigg Samuel här hemma idag.
Han vaknade (som vanligt nu för tiden) halv sex. Då var jag och Oscar redan vakna. Emil gjorde välling till honom medan jag och Oscar slumrade lite i soffan. Han drack bara ca 30 ml.
Klockan blev sju. Dags för frukost. Han bara tittade på yoghurten, blev ledsen och sa att han hade ont i magen och ville inte till dagis.
Sen satt han trött i soffan fram till strax efter 11 då han tvärslocknade. Hela tiden sa han då och då att han hade ont i magen.
3,5 timme sov han och var fortfarande helt utslagen efteråt.
Lyckades få i honom ett par makaroner och nästan en hel köttbulle och sen ville han leka med Emil!!
När jag kom hem från min cykeltur hade han även druckit 160 ml välling!
Hoppas det var något snabbt övergående och att han mår bättre imorgon. Inte kul när han mår dåligt =(
Första dagen sen jag startade viktresan som jag inte lyckades hålla mitt kalorimål. Blev 434 kcal över, men ändå inte mer än vad en "normal" kvinna ska äta på en dag så det var ju bra.
Vadan detta, tänker ni kanske då.
Jo, Emil klarade sin uppkörning idag så vi firade med räkor, asti cinzano och vitlöksbaguetter! Jag njöt av varenda tugga/klunk. Och det är ju det som är meningen, eller hur?!!
Nya tag imorgon med promenader och lagom med kalorier.
DETTA INNEBÄR INTE ATT JAG TAPPAT SUGEN!!
Ville bara fira Emil med sånt han tycker om =)
Hur gör alla andra flerbarnsföräldrar när stora inte vill somna själv och lilla vill amma och ni är själv hemma?
Så här söta var de iaf innan kaoset bröt ut!
Hittade till slut gräsfrön på netto (där de fö säljer fuchsior på stam för 129 kr, ska dit och handla en i helgen, yey) så nu har jordplätten blivit sådd, gödslad och vattnad! Hoppas nu inte tujahäcken snor all näring och dödar gräset!
I år går jag med i "VågaVägraMossa"-klubben!
Vi har denna våren/sommaren projektet "göra trädgården lite trevligare att vara i". Det som håller på att göras/ska göras är att:
- sätta upp plank in mot ena grannen
- få bort singelrabatterna
- så nytt gräs där singelrabatterna tidigare var
- få hit en planteringslåda att odla lite eget i
- kanske några trevliga blommor i krukor
Allt detta tar ju sin lilla tid och speciellt när Emil jobbar varannan helg. Blir inte mycket jobb gjort då.
Men iaf.
Grannen har förberett för planket och grävt gropar. De ska fortsätta till helgen!
Vi har idag på morgonen fått bort sista singeln från ena rabatten, dragit bort presenningen, luckrat upp jorden, dragit bort lite rötter och lagt ny jord. Nu måste vi bara få tag på gräsfrön så vi kan så gräs där.
Tredje sidan är fortfarande orörd och i kaos, men det kommer!
Jag kommer närmre och närmre min vision!!
Idag fyller käraste Christine 26 år!!
Grattis på födelsedagen!!
Vilken dag!
Strålande sol men en otroligt överväldigande trötthet. Alldeles för lite sömn och alldeles för lite energi för att tänka positivt.
Men ändå har jag lyckats hålla mig på rätta sidan. Tror jag.
Blev en långpromenad på en timme puttandes på vagnen med en 16-kilos Samuel på ståbrädan och packning för hela dagen under vagnen! Det gick inte fort men det var skönt!
Sen en eftermiddag i mammas och pappas trädgård. Inte mycket motion men sol!
Dagen avslutades med tacos vid fem-tiden och jag är fortfarande proppmätt. Hade ingen våg så jag kunde väga och bokföra min mat, men då jag hade 1200 kcal kvar (tack vare min långpromenad) så bör jag inte ha hamnat på fel sida sträcket iaf.
Sockersuget är dock grymt nu. Skyller på den råa löken. Skyller även min uppblåsta mage på den och vitlöken. Måste lära mig att hålla mig borta från det. Min mage fixar inte rå lök och vitlök.
Nåja.
Nya krafter och nya tag imorgon!
Samuel älskar tåg. Det är nog ingen som känner honom som har undgått att märka det. Han tjatar varje dag om att åka tåg och blir alldeles överlycklig när han ser ett tåg. Han har grym koll på pågatåg, öresundståg och X2000.
Men, och det är ett stort men, han är livrädd för X2000 på nära håll och har blivit skrämd av ljudet som de ger ifrån sig mer än en gång tyvärr.
När vi skulle hem från mamma och pappa idag tog bussen till centralen och skulle sen ta tåget.
So far so good.
Men vi åker ner till det spåret vårt tåg skulle gå ifrån och där står det ett X2000 och genast börjar han gråta och skaka och är verkligen livrädd. Det värker så i mitt hjärta när det blir så. Han hatar att åka ner till spåren över huvud taget och så har vi oturen att möta det värsta tåget.
Jag hoppas verkligen vi får kallelsen till psykologen snart så vi får hjälp med hur vi ska hantera det och allt annat han är rädd för.
Tycker så synd om honom!
Att känna att man inte räcker till är nog en av de värsta känslorna man kan ha.
Som med mina älskade pojkar.
Som jag nämnt innan så är Oscar inne i en period där det periodvis inte är något annat än att vara i min famn som duger.
I morse var en sån period.
Inte nog med att vi gick upp klockan fem så dög ingenting. Så fort jag försökte lägga ner honom i babysittern, vagnen eller sängen för att göra det man måste göra på morgonen så som äta frukost, klä på sig, fixa till Samuel eller annat så skrek han. Och Samuel blir ledsen för att jag inte är med honom. Detta resulterar i två ledsna pojkar och en stressad och ledsen mamma. Jag kände mig som världens sämsta mamma som inte kunde göra någon av dem nöjda.
Jag hoppas innerligt att Oscars behov av att bara vara i famnen snart börjar avta. Jag önskar mer tid med Samuel. Jag önskar att jag kunde känna mig som en bra mamma...
Bara att konstatera - dagen blir fruktansvärt lång när liten kille bestämmer sig för att vakna 5 och sen inte vilja somna om efter amningen.
Får väl sova när jag blir pensionär. Eller?
