Tiden går fort!
Tänk att det redan/bara är ett år sedan Samuel tog sina första steg och nu sitter jag här med en vecka kvar till jul och "bara" 6 veckor kvar till parveln i magen beräknas födas! Var tar tiden vägen??
Luciadagen förflöt utan några större missöden, några småtjejer mådde dåligt och en svimmade, men förutom det så...
Nu längtar jag bara till om en vecka, tänk att få vara hemma i ett par veckor och vila och ta det lugnt. Nåja, så lugnt man nu kan ta det med en vääääldigt aktiv 2-åring. Jag ser ändå fram emot att vila och mysa med Samuel i stället för att bara stressa runt och vara trött och tråkig mamma!
